Till startsidan Till startsidan

”Vad som inte kan mätas kan inte förbättras”, Nya och gamla verktyg i CSR-arbetet

Publicerad den 17 november 2009

Hållbar utveckling är ett ord som många vill förknippas med.  För varje företag är det viktigt att definiera vad hållbarhet verkligen innebär; identifiera vilka hålbarhetsfrågor som har prioritet. CSR-arbete (Corporate Responsibility) kan ses som det ansvar som tas för att nå en hållbar utveckling, en form av vision.  Det är först när fokusering finns som en hållbar utveckling kommer närmare verkligheten.  Samtliga medarbetare ska förstå och kraftsamla mot tydliga mätbara mål, gärna förankrade i en vision som visar på en viljeriktning och en strategi att integrera hållbarhet i processerna.

Alltför många företag saknar denna tydlighet och fokusering, vilket gör att hållbarhetsarbetet tangerar att flyta ovanpå utan att slå rot och inte gynnar någon part. Hållbarhet blir ett trendigt managementord som riskerar att tappa sin mening.

Lär av kvalitetsutvecklingen Flertalet företag och organisationer med ett uttalat hållbarhetsarbete tar stöd av genomtänkta policys rörande CSR och ägarstyrning. Men alltför få företag mäter och kvalitetssäkrar arbetet på ett systematiskt och effektivt sätt. För att utveckla företagsansvaret är det lämpligt att ta hjälp av tankar och angreppssätt som finns inom Total Quality Management (TQM). Här finns redan metoder, struktur och en medvetenhet om att framgång kräver engagerat ledarskap och att beslut baseras på fakta. Inte minst att stor delaktighet bland medarbetarna i utvecklingsarbetet är en framgångsfaktor. Tydliga värderingar ligger som grund. Metoder från kvalitetsutvecklingen har praktiserats sedan 80-talet. Med all rätt kan de vara en inspirationskälla till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete som förankras och integreras i organisationen. Företagsansvar är dock mer komplext till sin natur än strategiskt kvalitetsarbete.  Det bygger också på ett bredare och betydligt mer omfattande fokus och där många intressenter ska tas hänsyn till.

Rapportering och verktyg Det är lätt att dra slutsatsen att det finns en djungel av initiativ, riktlinjer inom miljö och socialt ansvarstagande. Förvisso ett stort antal, men där merparten bygger på samma solida grund av de mest kända kärndokumenten inom miljö och mänskliga rättigheter. Riktlinjer har däremot inte anpassats för implementering och det finns behov av relevanta verktyg som stöd för att integrera hållbarhet. Framsteg och utveckling förutsätter att organisationer vet var de står; ”vad som inte kan mätas kan inte förbättras” framförs som ett vedertaget argument.  För att mäta måste relevanta indikatorer tas fram och nästa steg – mäta på ett effektivt sätt.  Flertalet mätsystem kan på ett eller annat sätt delas in enligt Trippel Bottom Line (TBL), ekonomiska, miljömässigt och socialt resultat och påverkan.

GRI, Global Reporing Initiative, är i första hand ett stöd för redovisning av icke finansiell information. GRI har idag fått ökad betydelse som ramverk för att mäta och följa upp resultat inom CSR, vilket är positivt. Det finns dock exempel där GRI-rapporteringen blir en lista av mått (indikatorer), godtyckligt och bekvämlighetsmässigt valda. GRI har tydligliga principer och förespråkar en aktiv intressentdialog, det vill säga noga övervägda indikatorer inom ekonomiska, miljömässiga, sociala frågor för att kunna redogöra för organisationens resultat.

Tillämpningen av GRI är viktig. Mer forskning genomlyser idag vad GRI säger i rapporteringen, exempelvis hur väl GRI de facto talar om hur snabbt ett företag närmar sig hållbar utveckling. Svaren ser olika ut beroende på hur väl företagen väljer att arbeta med GRI. GRI har i många fall potential att utvecklas till ett bra verktyg.

EFQM-modellen för CSR En utmärkt modell för att stärka, integrera och mäta CSR-framsteg är EFQM-modellen för CSR.  EFQM Excellence Model är ett väl etablerat verktyg för verksamhetsutveckling och har adderat CSR och Innovation till basmodellen. De är ett praktiskt hjälpmedel för organisationer att bli framgångsrika genom att mäta var på vägen mot ”excellensklass” företaget står och hjälpa till att identifiera och förstå vilka förbättringsmöjligheter som finns och visa på lösningar inom CSR. Intressenterna spelar också här en betydelsefull roll.

Modellen används för att utvärdera CSR-mognad i företag. Den egna utvärdering blir till nytta när den integreras i organisationens strategi- och planeringsprocess. En annan styrka är att tillgänglig information kan användas på ett optimalt sätt i kombination med ett tydligt och enkelt angreppssätt för rapportering. En styrka i förhållande till andra verktyg är den tydliga kopplingen mellan hur arbetet bedrivs och vilket resultat som uppnås:

Modellen hjälper till att direkt genomlysa företagets angreppssätt (fem av kriterierna; ledarskap, planering, medarbetare, partnerskap och processer) och tydligt se kopplingen till resultatet som mäts för kunder, samhälle, medarbetare och den totala verksamheten.