Till startsidan Till startsidan

Muhammad Yunus – företag och kapitalismens framtid

Publicerad den 16 april 2009

Ett nytt företagande – social affärsverksamhet – krävs för att lösa världens fattigdoms problem! Det är budskapet i Muhammad Yunus nya bok ”En värld utan fattigdom, Socialt företagande och kapitalismens framtid”.  Mycket har gått snett i strävan att begränsa fattigdomen. Det stod klart redan innan finanskrisen. FNs milleniemål blir allt svårare att nå…

 Yunus målar upp en konkret bild – om det som blivit fel och visar på lösningar! De fria marknaderna i sin nuvarande form, är inte avsedda att lösa sociala problem.  De kan till och med förvärra fattigdom, sjukdomar, föroreningar, korruption, brottslighet och orättvisor. Den enkelspåriga kapitalismen ignorerar de fattiga. Globaliseringen, som han förespråkar, kan endast ge en win-win situation när de allra fattigaste  är med, att de får en fil på den globala motorvägen. Det behövs ”trafikregler” annars åker de lätt av vägen när de stora dundrar förbi. Vinsten från stora internationella företags tillverkning av produkter går till välbärgade länder. Och i många fall räcker inte lönen för arbetarna som framställt kläder och telefoner och andra prylar, att leva på. Att miljön förstörs är ett annat problem. Varken traditionellt bistånd, som tenderar att skapa beroende, eller staters försök att skapa rättvisare regelverk är tillräckligt för att lösa sociala problem. Dessutom är många regeringar svaga och korrupta. Svaret är en ny typ av företag, sociala företag som Yunus tror kommer att öka. Grundidén är företag som drivs av viljan att göra nytta för människor och vår planet. Där vinsten återinvesteras i bolaget och inte enbart berikar ägarna. Han poängterar att denna typ av företag dock måste vara självförsörjande och generera inkomster.

Grameen bank ger fattiga människor möjlighet att ta små lån utan säkerhet till en rimlig kostnad. Det är en framgångsrik modell som har belönats och spridits. Grameen Banks ägs av låntagarna själva, vilket är en form av socialt företag. Yunus spår att flera olika typer av socialt företagande kommer att utvecklas de kommande åren. Två former är:

1)     Företag som fokuserar på samhällsnytta snarare än maximal vinst för ägarna. Investerarna i denna typ av bolag ser främst till sociala förbättringar som minskad fattigdom, sjukvård för fattiga och hållbar utveckling etc. (mat, boende, utbildning, ny teknik, IT och andra värdefulla tjänster och insatser som mildrar problem, orättvisor, våld i hemmet, drog och alkoholmissburk osv.

2)     Den andra formen fungerar som vinstmaximerande bolag som drivs av fattiga eller missgynnade människor. Samhällsnyttan blir att överskottet behålls av dem själva, och som entreprenörer kan de få en inkomst och ta sig ur fattigdom.

Det är en spännande bok som visar på nya möjligheter, tankesätt och känns mycket relevant i dagens värld, som på många sätt är ensidig. Man följer och kopierar varandra. Socialt företagande kan vara den lösning som skulle kunna ge kapitalismen ett nytt mänskligare ansikte och framförallt vara ett effektivt sätt att nå varaktiga framsteg.

Stora inkomstskillnader i ett land försämrar för alla människor, de rika blir giriga och bygger upp murar. Innovation och kreativitet är högre i samhällen där alla är med i utvecklingen.  Detta finns det många exempel på.

Företag inom Grameen familjen har varit innovativa; 1996, togs först steget att införa IT till fattiga i Bangladesh.  Andre tjänster är förnyelsebar energi, sjukvårdstjänster, fiskodling och boskapsuppfödning, finansiella tjänster för fattiga. Grameen Bank-konceptet beskrivs som en gigantisk drivbänk för entreprenörskap. Det är en god idé som tilltalar mig. Fria entreprenörer behövs i alla samhällen och platser i världen som komplement till lönearbete. Det skapar mångfald och kreativitet.

Läs mer: http://muhammadyunus.org